Läsåret fortsätter – böckerna jag ser fram emot våren 2026

boksläpp 2026, kommande böcker, vårens böcker 2026, litteraturkritik, boktips, svensk litteratur, Hjortronhyllan, Tone Schunnesson Ultravåld, Lukas Moodysson Rebellerna, Tove Folkesson Min farsa var kommunist, Ingela Strandberg Under sjöarna, Anna Fohlin Mattsson Minneskläder, nya romaner, poesi 2026

Det finns något nästan rastlöst i viljan att börja läsa nytt nu när klassikerna redan radat upp sig under vinterns nästan ideliknande ställning där litteratur och film slukats. Jag känner ofta att jag borde läsa om, läsa djupare, bygga på den litterära allmänbildningen likt ett långkok. Ändå kliar det i fingrarna efter samtiden, efter böcker... Fortsätt läsa →

23 januari, 2026

En natt med Ett år av apokalyptiskt tänkande

Linda Spånhes, Ett år av apokalyptiskt tänkande, Augustpriset, Augustprisnominerad, grafisk roman, svensk litteratur, bokrecension, litteraturkritik, Hjortronhyllan, samtidslitteratur, döden i litteraturen, ALS, etik och värdighet, kulturdebatt

Då blev det en natt med augustprisnominerade Linda Spåmans "Ett år av apokalyptiskt tänkande". En lekfull titel, tydligt inspirerad av Didions kulturkanon roman. Innehållet må hålla Didions i hand, men det är mer än råhet som realism än insikt som lyser klarast under dessa 244 sidor. Vi följer Lindas pappa Walter som drabbas av ALS... Fortsätt läsa →

22 januari, 2026

I Patagonien – Bruce Chatwin

Bruce Chatwin, I Patagonien, bokrecension, reselitteratur, litteraturkritik, samtidslitteratur, brittisk litteratur, reseberättelse, myt och sanning, autofiktion, litterär prosa, skrivande och resande, bokblogg, läsning, rastlöshet, Nomad Bruce Chatwin

I Patagonien var den andra boken jag läste av Bruce Chatwin, direkt efter 'Vad gör jag här?' Back to back. Direkt det ska sägas: utan den längre forskningen, utan lite hjälp på vägen av Steve Sem-Sandberg och BBC-dokumentären Nomad: In the Footsteps of Bruce Chatwin, är det här en bok som lätt hade glidit mig... Fortsätt läsa →

11 januari, 2026

Att läsa Doktor Glas i dag

Doktor Glas, Hjalmar Söderberg, bokrecension, klassikerrecension, svensk litteratur, litteraturkritik, moral och etik, dagboksroman, svensk klassiker, litteratur och samhälle, existentiella frågor, psykologisk roman, bokblogg, läsning, klassisk roman

Den sista boken jag läste under 2025 va roman Doktor glas, skriven i dagboksform. Genom korta anteckningar följer vi doktor Tyko Glas på sin mottagning i Stockholm. En dag söker prästfrun Gregorius upp honom. Hon ber desperat Glas att hjälpa henne att fabricera en sjukdom, ett alibi, för att slippa sin makes närmanden och den... Fortsätt läsa →

3 januari, 2026

A Bright Ray of Darkness – Ethan Hawke

Ethan Hawke, A Bright Ray of Darkness, bokrecension, litteraturkritik, romanrecension, samtidslitteratur, amerikansk litteratur, kändisroman, autofiktion, manlig blick, otrohet i litteraturen, Shakespeare i romanform, kulturkritik, bokblogg, läsning, litterär essä, modern roman, skådespelare som författare

Ethan Hawke är en skådespelare som i film, korta klipp, intervjuer och upplästa dikter ofta lyckas trollbinda. Han har en röst och en närvaro som ofta bär på något allvarligt, nästan förtroligt och mystiskt. När han talar om livet, konsten och meningen med tillvaron låter det ofta eftertänksamt och öppet. Därför är det svårt att... Fortsätt läsa →

30 december, 2025

Nyårskrönika – Att läsa för sitt eget arkiv

litteratur, läsning, nyårskrönika, läsande, litteraturkritik, bokblogg, kanondebatten, svensk kanon, bildning, kulturdebatt, privat läsning, referensbibliotek, inre arkiv, litteratur och samhälle, kultur och politik, läsning som motstånd, litteraturens betydelse, essäistisk krönika, samtidskultur, läsningens värde

Jag har under mellandagarnas måsten tänkt en del på varför jag fortsätter läsa som jag gör. Inte vad jag läser, utan varför just det här formatet, ibland omständliga sättet fortfarande känns nödvändigt. I en tid, särskilt nu, när nästan allt kan sammanfattas, paketeras och delas, håller jag fast vid en tanke som slog mig under... Fortsätt läsa →

30 december, 2025

Jack Kerouac ensam på berget

Hjortronhyllan, Jack Kerouac, Desolation Peak, Desolation Peak recension, Kerouac dagbok, beat generation, amerikansk litteratur, litteraturkritik, bokrecension, självbiografisk litteratur, buddhism och litteratur, alkoholism i litteraturen, eldtornevaktare, ensamhet i litteraturen, klassiker recension,

I min jakt på detaljerna ifrån livet hos olika eldtorns vaktare halkade jag tillbaka till vår allas Jack Kerouac. Ett vant namn från “The road”, här i Desolation Peak är dock tonen något annorlunda. Lättast är att beskriva det som en resa genom avgrunden av två sinnen. Det är i grunden en dagbok, skriven av... Fortsätt läsa →

17 december, 2025

Åh Lunargatan – Jag märker att jag beundrar formen mer än jag faktiskt känner den

Åh Lunargatan, Anna Jäderling, bokrecension, novellsamling, svensk litteratur, poetisk prosa, kortromaner, litteraturkritik, samtida svensk prosa, fragmentarisk berättarstil, litterära teman, modern svensk novellkonst, boktips, litterär analys

Läst efter att Elis Monteverde Burrau i cyklopernas land promtat på att den borde vara en del av svensk kanon. Att läsa “Åh Lunargatan” känns lite som att följa en snitslad bana genom dimma. Den poetiska ytan är skimrande, intill förförisk, men under den ligger en oro som aldrig riktigt får ett namn eller gestalt.... Fortsätt läsa →

12 december, 2025